Nicas

blogg om min flytt till Turkiet

Så, ännu en blogg

Filed under: Allänt,borås,Okategoriserade,Resor,turkiet — vequita91 at 2:38 e m on lördag, februari 8, 2014

Ja, ännu en blogg därute.

Och ja, ännu en blogg om någon som ska flytta utomlands och som kanske inte ens kommer att uppdateras så ofta som bloggägaren idag planerar.
Bloggen är i alla fall meningen att den ska handla om mitt liv i Turkiet (när jag väl kommer dit), men först och främst nu då om all planering som krävs för ett sådant stort steg. Om inte annat är den här bloggen för mig själv.

För många år sedan föddes idén om att arbeta utomland över en period. Även om jag alltid har sagt att jag aldrig kommer att bo någon annanstans än i Sverige, så känner jag en stor dragningskraft till att göra detta. Första tanken var att dra iväg till Sydafrika eller Chile på volontärarbeten, av diverseanledningar blev det aldrig av.

I år gjorde jag ett nyårslöfte till mig själv. Det första på många år och den enda som inte handlade om att inte äta godis på ett år, eller att börja träna mer. Det löftet måste jag hålla.

Så efter ett tag kom jag fram till att det bästa är att flytta någonstans i Europa. Jag sökte aupair arbeten, arbeten inom vården mm. Men tillslut flöt även det ut i sanden. Den 25 Januari i år reste jag och min familj till Turkiet på en 7 dagars bussresa genom Lykiens kust. En helt fantastisk resa som jag kommer att vårda under resten av mitt liv. Jag och min syster har varit i Turkiet vid fyra tidigare tillfällen också, och varenda gång växer sig det här landet starkare i mitt hjärta. Som turist såklart- jag vet inte hur det är att bo där. Så, så fort planet landade i Sverige dag 8 och jag klev innanför dörren i Borås började jag återigen att söka arbete. Den här gången i Turkiet. Systern min propsade på att jag borde åka på en språkresa istället, men det tyckte inte jag passade mig. Jag ville ha egen lägenhet och arbete. Med en gång.

Sakta men säkert gav jag vika, och en språkresa tycktes det mest logiska för mig i alla fall. Jag fick ingen napp som aupair (dock kontaktades jag av en mycket besynnerlig man från Antalya…hmmm…). Resan är CSN berättigad, och är i antingen Antalya eller Istanbul. Problemet var dock att boendet som företaget erbjuder mig är alldeles för dyrt, hos en värdfamilj dessutom där jag även får köpa all mat själv. Inget för mig…

Mission hitta ett egen boende påbörjades. Har någon någonsin testad att skriva ”Lägenheter i Turkiet”, ”Appartments for sale in Turkey” ”Rent appartments Turkey” på Google? Helt värdelöst. Det enda som dök upp var lägenhetshoteller (trots att man ser Satilik skyltar ööööverallt i Turkiet). Jag bestämde mig för ett vandrarhem, tills jag hittar en egen lägenhet i Turkiet då. Jag hittade många billiga och bra och ringde min syster för att berätta. Plötsligt kommer jag på en grej.
”Kan man tvätta kläder på vandrarhem?” frågar jag syster.
”Ingen aning” svarar hon. ”Tror inte att det går på de flesta i alla fall.”

Suck. Jag knappar in google igen och skriver ”Public laundries in Antalya”. Jag hittade en och klickade in på den. Första intrycket är att det ser helt fantastiskt mysigt ut (tankarna kör igång direkt. Undrar hur långt jag måste åka med all tvätt då?. Men så fick det bara vara) och blicken vandrar sakta ner till ordet ”Homestay”. Klick. Wow… Jag läser igenom texten flera gånger.. ser på bilderna och priserna om och om igen. Kan det vara möjligt? Gör en snabb huvudräkning och räknar ut att när det är som dyrast- på högsäsongen alltså, så sparar jag ändå ca 1500 kr varje månad. Jag skickar iväg ett mail till ägaren och gör mer research om stället. Personen som svarar på mina mail är ägaren. Som verkar vara en helt fantastisk människa, och klappat och klart. Just nu håller vi båda på med ett kontrakt- för bådas säkerhet, och jag har ett vackert boende (gemensamt kök och gemensam toalett dock.. men men..) för väldigt liten peng i hjärtat av Gamla Staden i Antalya- dessutom några minuter från skolan. Score!

Här står jag nu i alla fall. På måndag blir det att fixa försäkringen. Det var en liten kort resumé på hur allt började i alla fall. Nu är det bara att vänta till Augusti… det är tyvärr långt kvar tills dess.

Until next time

Nica